Om senornas byggnad och saftbanor / af Axel Key och Gustaf Retzius.

  • Axel Key
Date:
1876
Catalogue details

Licence: Public Domain Mark

Credit: Om senornas byggnad och saftbanor / af Axel Key och Gustaf Retzius. Source: Wellcome Collection.

Provider: This material has been provided by The Royal College of Surgeons of England. The original may be consulted at The Royal College of Surgeons of England.

    4/32 (page 2)
    den dock ej mera allmänt erkännande; ännu hos Rollet är spolen den herskande cellformen, fastän den numera är so- lid, protoplasmatisk och ej ihålig. Recklingiiausen fick på senornas ytor vid silfverbehandling endotelteckning och, i det inre af dem, teckningar af sitt saftkanalsystem. Hoyeu fick endotelteckning ej blott på ytan utan jämväl i det inre, han beskref där i längsrader mellan buntarna anordnade epitelar- tade, långdragna, afplattade celler. Endotelteckningen å ytan har sedan af mången blifvit sedd och beskrifven, vanligen utan att föregångarne blifvit angifna. Hoyers beskrifning af cel- lerna i senans inre beaktades ej. Ranvier beskref i senan kvadratiska, platta celler, hvilka lågo hoprullade till tuber i lånssrader mellan buntarna. Nu först blef denna cellform mera beaktad; en ny impuls var gifven till undersökning af senorna, öch en svärm af uppsatser följde. Ranviers uppgift bekräf- tades af Flemming och Schweigger Seidel. Guterbock fann cellerna vara stafformiga och oppone- rade sig mot de cellulära tuberna. Boll förnekade äfven cellernas tubulära anordning; de bil- dade halfrännor på ena sidan af buntarna och voro förutom genom sin platta beskaffenhet synnerligen karakteriserade genom en i deras längdriktning löpande elastisk strimma (elastischer Streifen). Török förklarade både Ranviers »tubes cellulaires» och Bolls »elastiska strimma», vara en illusion. Den senare be- rodde på veckning. Adickes, som beskrifver cellerna, såsom klara, rorabiska blad, förnekar äfven tuberna och anser elastiska strimman för en illusion, föranledd af veckning. PoNFiCK, som ansåg cellerna vara parallelipipeder, söker ur denna form förklara utseendet af den elastiska strimman. Mitchell Bruce såg cellplattorna i kanterna naggade, för- sedda med grenar och anser dem bilda halfrännor för bun- tarna; elastiska strimman berodde på optisk illusion. Ditlevsen först uppfattar dem som delar af skidor, som omsluta hela bunten, och som på den motsatta sidan mot kär- nen äro genombrutna. Skidorna från närliggande buntar vore med hvarandra oregelbundet förenade. Gruenhagen såg vinglika bihang, ofta i två riktningar, utgå från cellplattornas ränder, antog dessa vara återstoder af